Vilken Är Sveriges Vanligaste Fisk?

8 Elritsa (phoxinus phoxinus) Sveriges vanligaste fisk.

Vilka är de vanligaste matfiskarna vi äter i Sverige?

Det går sämre för 4 av 10 av våra vanliga matfiskar. Det avslöjar Världsnaturfonden WWF i sin konsumentguide för fisk och skaldjur som släpps idag. Östersjötorsken får fortsatt rött ljus och får sällskap av makrillen. Nordhavsräkor fiskade i södra Norge får också rött ljus, eftersom överfisket och dumpningen är större än tidigare. Även sill från olika områden går från grönt till gult ljus. Fiskguiden, som gavs ut första gången 2002, är ett samarbete mellan WWF i 25 länder, bland annat Danmark, Norge, Finland, Sverige, Polen, Tyskland, Österrike och Holland, och ges ut på ett 20-tal språk. –Om vi ska kunna äta fisk med gott samvete i framtiden måste politikerna ta krafttag och kontrollen skärpas.

1. Det återstår en hel del om EUs mål om hållbara fiskbestånd år 2020 ska nås.
2. Idag är överfisket 40 procent i Nordostatlanten, 50 procent i Östersjön och 90 procent i Medelhavet.
3. Men samtidigt ökar andelen gröna och miljömärkta alternativ i fiskdisken, vilket är glädjande, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Torsken i Norska havet och Barents hav byter färg från grönt till gult. Nordhavsräkan får nu rött ljus överallt i Nordostatlanten utom i Barents hav, Norska havet, Grönland och Island. Det är i första hand överfiske, dumpning av småräkor i havet, otydlig förvaltning och kontroll som ligger bakom. Även räkfisket utanför Kanada ser en försämring och går från grönt till gult ljus.

Hur många fiskar finns i Sverige?

Sveriges fiskfauna är internationellt sett ganska fattig. De runt 255 fiskarter som observerats i svenska vatten under historisk tid utgör knappt 1 procent av arterna i världen. Dessutom är det bara drygt 140 av dem som förekommer regelbundet.

Finns det mal i Sverige?

Familjen malfiskar (Siluridax) omfattar många arter som lever i tropiska och temperade vatten. Den europeiska malen (Siluris glanis) är en av de största sötvattensfiskarna i världen och Sveriges största sötvattensfisk. Den är en kvarleva från 8 000 år sedan, då Östersjön var en varm insjö.

LC NT VU EN CR EW EX DD

Utmärkande är det platta huvudet med två långa skäggtömmar på överkäken och fyra korta på underkäken. Den har en långsträckt kropp med slät hud. Undersidan är marmorerad och översidan är blåsvart. Den art som till det ytttre närmast påminner om malen är lake.

• Under 1900-talet har malens utbredning minskat kraftigt genom vattenregleringar, sjösänkningar, utdikningar, föroreningar och klimatstörningar.
• Malarna kan bli både gamla och stora.
• Den största malen som åldersbestämts i Sverige var 40 år gammal och vägde 38 kilo.
• Den största mal som fångats är ett fynd från sjön Båven på 1870-talet.

Det var en bjässe på 180 kilo som var 3,6 meter lång! Fram till idag har malen funnits i tre vattenområden — sjön Båven i Sörmland, Emån i Småland och Möckeln i Helgeåns vattensystem. Den har också naturligt funnits i Helgeåns nedre delar, men försvann härifrån på 1960 talet på grund av bl a föroreningarna från samhällen och industrier.1999 återutplanterades 12 malar, 3 stycken stora på ca 7-9 kg och 9 stycken mindre på ca 2-3 kg.

Malen trivs bäst i långsamt flytande vatten. Gråvidebestånd med nedhängande rötter, håligheter, stenblock och bråte är viktiga platser, liksom översvämningsmarker och våtmarker där det finns god tillgång på föda och där vattnet snabbt värms upp på våren. Malen vill ha en temperatur på ca 22 °C i vattnet när den går till lek på sommaren.

Favoritföda är mört och andra karpfiskar. Projekt Malen startade 1982 på initiativ av Kalmar Högskola och Sportfiskarna. Det har stötts av bl a Fiskeriverket, Sportfiskarna, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Malen är en viktig symbol för arbetet med att återskapa levande vattendrag och våtmarksbiotoper.

Vilken fisk äter vi mest av?

Många äter ingen fisk alls – I Sverige äter vi årligen cirka 13 kg fisk eller skaldjur per person och år, det vill säga en till två gånger per vecka. De arter som vi äter mest av är lax, sill, torsk och räkor. Livsmedelsverkets rekommendation är att vi ska äta fisk eller skaldjur två till tre gånger per vecka för att minska riskerna för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer.

Konsumtionen av fisk och skaldjur är ojämnt fördelad med högre konsumtion bland äldre, män och personer med högre inkomst och utbildning. – En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur alls. Och två av tre skulle behöva öka sin konsumtion av fisk och skaldjur både ur miljö- och hälsosynpunkt, säger Friederike Ziegler.

Livsmedelsverket rekommenderar samtidigt att man ska begränsa intaget av de arter som kan innehålla höga halter miljögifter. Det gäller framför allt vissa konsumentgrupper som exempelvis gravida. – Konsumenter har generellt uppfattningen att fisk och skaldjur är nyttigt och bra för hälsan, men många känner en osäkerhet kring vilka arter som är bra att äta och hur ofta de kan ätas.

Forskningen visar också att konsumenterna har begränsad kunskap om var fisken och skaldjuren de köper kommer ifrån, säger Friederike Ziegler. Rapporterna “Svensk konsumtion av sjömat” och “Frisk med fisk utan risk? Betydelsen av svensk konsumtion av sjömat för hälsa och miljö” visar att det finns en utmaning i kommunikationen kring fisk och skaldjur.

Konsumenterna har för lite information om både hälsofördelar, hälsorisker och klimatpåverkan gällande olika arter och olika fångstmetoder för att aktivt kunna planera sin konsumtion. Forskningen visar att det är möjligt att ta fram tillförlitlig statistik över svensk konsumtion av nästan alla arter men att det inte finns någon samlad information som skulle underlätta för konsumenterna vid fiskdisken.

Vilken fisk har minst ben?

De ben som kan vara ett problem med fisk på middagsbordet är som regel revbenen, som utgår från fiskens ryggrad. Dessa revben ligger mellan musklerna på både buk- och ryggsida hos de flesta benfiskar och ger stöd och avlastning åt mjukdelarna. Alla fiskarter har inte lika många revben.

Skelettets grunduppbyggnad är visser-ligen densamma, men som andra ryggradsdjur har det hos fiskar skett en anpassning i skelettets uppbyggnad beroende på de enskilda fiskarternas behov. Sötvattenfiskar som gädda, mört, elritsa och braxen är kända för att ha många ben, kanske för att sötvatten ger mindre stöd än havsvatten.

Andra fiskarter lever däremot med ett starkt reducerat antal revben. Det gäller till exempel marulken, som är platt och helt saknar revben. Marulken är en allätande bottenfisk. Den har ett kraftigt ryggben, och skär man längs det bak till stjärten får man två helt benfria filéer.

Vilken är den största fisken i världen?

Upp till 20 meter lång – Valhajen är världens största fisk och kan i sällsynta fall bli närmre 20 meter lång och väga upp till 36 ton. Ett av dess främsta kännetecken är den enorma munnen som kan bli upp till 1,5 meter bred. När den äter, simmar den i ytvattnet med öppen mun och filtrerar plankton och småfisk.

Elisabeth Jonsson