Hur Vill Rabarber Växa?
Steg för steg för att plantera rabarber –
Rabarber planteras med fördel sent på hösten eller tidigt på våren, och då på en plats som är halvsolig och lätt fuktig – men samtidigt väldränerad. Det vill säga vattnet rinner undan snarare än att det samlas i pölar på jorden. Använd dig av jord som är mullrik, djup och fylld med näring. Du behöver inte sätta rabarbern alltför djupt, utan se till att plantans topp inte har mer än ungefär 5 cm jord ovanför sig. Se till att du vattnar på ordentligt, särskilt under första året efter att du har satt din rabarber. Rabarber är perenna, vilket innebär att de växer upp år efter år om de får rätt förutsättningar.
Contents
Vår trivs rabarber bäst?
Växtplats och plantering De trivs bäst på halvskuggig plats i lätt fuktig, näringsrik och mullrik jord, som t. ex. Blomsterlandets Planteringsjord. Planera väl var rabarberplantan ska stå, den breder ut sig och behöver stor plats, minst en kvadratmeter.
Vad gillar rabarber?
Odla rabarber på rätt plats – Rabarber trivs bäst i väldränerad jord med hög mullhalt (organiskt material), men kan även planteras i lerjordar så länge de är väldränerade och man har tillfört kompost. Man kan även odla i en upphöjd bädd, t ex pallkrage eller t o m stor kruka på balkongen.
- Då är det viktigt att det finns tillräckligt med djup för att roten ska få plats.
- Välj krukor och hinkar som rymmer minst 10-liter.
- En solig plats är att föredra, förslagsvis en varm södersluttning.
- Rabarber trivs soligt i en lucker, mullrik och väldränerad jord.
- Foto: JOHAN MOLLERBERG Plantera sent på hösten eller tidigt på våren, när rabarberplantan är i vila.
Lämna ca 60 cm till en meter mellan varje planta och se till att plantans stjälkbasar inte hamnar under markytan. Är det jord ovanpå, så kan knopparna och stjälkbasen riskera att ruttna. Tips: Rabarber bör föryngras genom delning efter 5-7 år. Passa då på att föröka och få fler rabarberplantor.
När ska man gödsla rabarber?
Gödsla på våren, eller. – De vanligaste rekommendationerna för rabarber är att gödsla tidigt på våren, kanske till och med på senvintern. Gödsel kan då läggas runtomkring plantorna på växtplatsen, eller myllas ner i jorden. På våren när plantorna tittar upp ur jorden har de “matats” och har kraft att växa sig stora och fina.
- Eftersom jag sällan ägnar mig åt klassisk vårgödsling, brukar jag istället använda täckodling.
- Jag lägger helt enkelt olika organiska material runt plantan.
- När materialen med maskarnas hjälp förmultnar, omvandlas täckmaterialet till näringsrik jord med maskarnas och småkrypens hjälp.
- Täckodlingen är pågående i min trädgård jämt och jag brukar inte tänka särskilt på att gödsla just rabarbern på våren.
Jorden förbättras successivt runt plantan, utan att en särskilt maffig gödsling görs vid en särskild tid på året. Undvik dock att gödsla med de mest näringsrika täckmaterialen (eller vanlig gödsel) från mitten av sommaren och framåt. En del fleråriga växter kan få problem med att övervintra bra om de serverats massor av näring i senare delen av växtsäsongen.
Vad passar ihop med rabarber?
En av de vanligaste svenska trädgårdsväxterna med en slående färgkombination av rött och grönt. Populär i paj och kräm men också förenlig med fler spännande smaker i köket. Vi talar förstås om syrlingen rabarber. Rabarber är en flerårig ört som kan bli 40–150 cm hög.
- Den är en av de vanligaste trädgårdsväxterna i Sverige, mycket tack vare att rabarbern både är tålig och trivs bäst i lite kallare klimat.
- Rabarber gillar näringsrik, mullrik och fuktig jord och skördas i april till juli.
- Tidigt på säsongen är rabarberstjälkarna späda och mjälla, men de får kraftigare fibrer när de blir grövre, då kan man behöva skala eller dra av de kraftigaste fibrerna.
Långt innan rabarbern kom till Sverige på 1700-talet odlades och användes den som medicinalväxt i Kina. Roten maldes till pulver vars laxerande effekt gjorde den till en vanlig huskur i Europa under medeltiden. Rabarberroten var därför under lång tid en efterfrågad handelsvara som tidvis hade ett högre pris än opium! Innan rabarbern började tillagas med socker åts stjälkarna råa med salt och peppar på 1700-talet.
- Men användning av rabarber som matråvara tog fart först under 1800-talet när priset på socker sjönk.
- Man skiljer mellan ätlig matrabarber och oätlig flikrabarber.
- Idag finns över hundra sorters matrabarber med olika färg, smak, konsistens och strävhet.
- Den vanligaste sorten heter Victoria och har hög syra och ett fast och grönt fruktkött.
Sorterna Rosenhagen, Spangsbjerg, Elmsfeuer och Elmblitz har fast fruktkött och en vacker rosaröd kulör. De är både mildare och mindre sträva i smaken än Victoria. Den karaktäristiska smaken Rabarberns strävhet hittar man även i andra råvaror som vindruvor, omogen sharonfrukt och banan. Oxalsyra finns i bland annat spenat, rabarber, rödbets-blad, kakao och carambole och är giftigt i större mängder men fullt friska personer behöver inte oroa sig. Rabarber-stjälkar används vanligen kokta till saft, sylt, marmelad, kräm, paj eller cheesecake.
Men rabarberns behagliga syrlighet gör att den också passar i matigare sammanhang som till exempel i chutney till fetare fiskar, fläskkött och anka eller i en persisk lammgryta. Rökt sill med rabarberkompott är till exempel en traditionell rätt på danska ön Bornholm. På 1950-talet användes rabarber i Sverige för att producera vin och likörer, något som fortfarande görs på vissa ställen i Sverige och i länder som Tyskland och England.
Rabarberns kompanjoner Det vanligaste är att kombinera rabarberns syrlighet med söta smaker som socker, kokos, vanilj och kanel. Men testa att ha i en nypa flingsalt i rabarberpajen! Salt och socker balanserar både varandra och beska. Rabarbern har flera smakkompisar och gifter sig väl med bär som jordgubbar, hallon, blåbär, körsbär och vinbär.