Fisk I Öresund?

Torsk ( Gadus Morhua ): Finns året om. Chans till tvåsiffriga vikter, men vanligast är fisk mellan 1-4 kg. Minimimått 45 cm. Horngädda ( Belone Belone ): Kommer till Sundet i början av maj, ofta i stora mängder. Havsöring ( Salmo Trutta ): Finns året om.

Tillåten fångstperiod 1 jan-15 sept. Minimimått 50 cm Makrill ( Scomber Scombrus ): Sommargäst. Från juni till okt. Största exemplaren fångas på hösten och då finns mycket goda chanser till fisk över kilot och mer. Sill ( Clupea Harengus ): Finns året om. Bäst fiskas den på hösten. Skrubba ( Platichthys Flesus ): Finns året om.

Bäst som matfisk på hösten. Sandskädda ( Limanda Limanda ): Finns året om. Förekommer ibland i stort antal. Rödspätta ( Pleuronectes Platessa ): Finns året om. Inte så talrik i södra Sundet. Piggvar ( Scophthalmus Maximus ): Vår största plattfisk. Exemplar på 12 kg har fångats i Öresund.

1. Mycket uppskattad matfisk.
2. Ovanlig men välkommen spöfångst.
3. Vitling ( Merlangius Merlangus ): Tillhör torskfamiljen.
4. Mindre exemplar vanliga som bifångst.
5. Underskattad matfisk.
6. Olja ( Melanogrammus Aeglefinus ): Tillhör torsksläktet.
7. Vandrar ibland ner i stim från Västerhavet till särskilt norra Öresund.

Gråsej ( Pollacius Virens ): Torsksläkting. Förekommer vissa år under sommar och höst ganska rikligt, oftast mindre exemplar.

Vilken är den vanligaste fisken i Östersjön?

Art Abborren ( Perca fluviatilis ) finns allmänt över hela Sverige med undantag för fjällregionen. Den förekommer i kustområdet i hela Östersjön och Bottniska viken. Art Benlöjan ( Alburnus alburnus ) är en liten, max 20 cm, karpfisk som uppträder i stora stim tätt under ytan i varma och näringsrika vatten. Det är den kanske vanligaste fisken man ser i lugnflytande, breda åar när den rör sig ytligt och letar föda. Art Bergtungan ( Microstomus kitt ) lever i Nordatlanten och i Sveriges omgivande vatten finns den i Skagerrak och Kattegatt. Den är mindre vanlig i Öresund och södra Östersjön. Art Björknan ( Abramis bjoerkna ) tillhör familjen karpfiskar och kan betraktas som en av våra svåraste sötvattensfiskar att artbestämma eftersom den är så lik sin nära släkting braxen. Art Blekan ( Pollachius pollachius ) förekommer längs hela Västkusten och i norra Öresund. Kan påträffas i södra Östersjön i samband med att salt vatten strömmar in i Östersjön. Art Den blåfenade tonfisken ( Thunnus thynnus ) är den största arten i släktet tonfiskar och förekommer sporadiskt i svenska vatten. Arten är fredad. Art Blåmusslan ( Mytilus edulis ) har en vidsträckt utbredning och förekommer i svenska kustvatten ända upp till Bottniska viken, där är den småväxt på grund av den låga salthalten. Art Braxen ( Abramis brama ) är allmänt förekommande i södra och mellersta Sverige, men saknas utmed Bohuskusten. Nordgränsen går genom Värmland, Dalarna och Hälsingland och den finns längs hela Norrlandkusten. Den förekommer även i Östersjöns skärgårdar. Art Brugden ( Cetorhinus maximus ) är världens näst största fisk. Den är sällsynt men regelbunden vid den svenska västkusten. Simmar långsamt och ofta nära vattenytan. Arten är fredad och ska omedelbart släppas tillbaka om den fångas. Art Fjärsingen ( Trachinus draco ) förekommer i svenska vatten i Skagerrak, Kattegatt och Öresund och sällsynt i södra Östersjön.

Vilka fiskarter kan man hitta i Östersjön?

Sälar – mästersimmande fiskare – I Östersjön har vi tre olika arter sälar: gråsäl, knubbsäl och vikare. Men att leva i Östersjön är inte alltid lätt.

Läs om våra tre öronlösa sälar

Vad finns det för fisk i Stockholms skärgård?

– Stockholms Skärgård – Till startsidan | Fiskevatten i Uppland / Söderma n land Stockholms skärgård erbjuder ett unikt, spännande och omväxlande fiske och är mycket fiskrik. Det är fritt handredskapsfiske (mete, spinn, pimpel, fluga) i skärgården. Trollingfiske, dragrodd och angelfiske är metoder som inte är fria på enskilda vatten och kräver därför tillstånd från den enskilda fiskerättsägaren.

1. Med mellan 30000 och 35000 öar, holmar och skär är Stockholms skärgård en speciell plats att vistas i.
2. I skärgårdens bräckta vatten finns både sötvattensarter som abborre, gös och gädda, tillsammans med marina arter som strömming och torsk.
3. Stockholms skärgård är vidsträckt, från de innersta vikarna till havsbandets kobbar och skär.

Fiskemöjligheterna är nästan oändliga. kartmässigt är det svårt att avgänsa vad som räknas tll Stockholms skärgård, men inofficiellt anses området sträcka sig från Arholma i norr cirka 150 kilometer utefter Upplands och Södermanlands kust till Landsort i söder och i väst-ostlig riktning från Stockholms fastland cirka 80 kilometer österut till i höjd med Svenska Högarna.

Skärgården utanför Stockholm brukar delas upp i två huvuddelar, den norra delen med Vaxholm som centralort i söder och Norrtälje i norr, respektive den södra delen med Dalarö som centralort i norr och Landsort i söder. Skärgården mellan Vaxholm och Dalarö och österut brukar benämnas den mellersta skärgården.

Ibland räknas hela landskapen Upplands och Södermanlands skärgårdar till begreppet Stockholms skärgård, det vill säga från trakterna av Gräsö till söder om Oxelösund Vattendjupet i Stockholms skärgård ut till i höjd med Svenska Högarna ligger i genomsnitt inom maximalt 20–35 meter med enstaka djupsänkor på 50–80 meter upp till maximalt 100–110 meter i till exempel Uddjupet och Möja västerfjärd.

De största djupen återfinns inom Landsortsdjupet, ett snävt område cirka 15 nautiska mil rakt österut från Landsort, som också utgör det djupaste området i Östersjön, med djup på mellan 440–460 meter Det nappar ofta bra. Storgäddan, gös och strömming fiskas med fördel under vår och försommar. Abborren går grunt mitt under sommaren och kan metas från bryggor och stränder.

Den lite mindre gäddan är vanligast under sommaren. Stockholms skärgård har också rykte om sig av att vara ett av världens bästa gäddvatten. Under höst och vår är det gott om stor havsöring. Havsöringen, som hör till den kalla årstiden, är sportfiskarens högvilt.

Isfisket i skärgården omfattas av det fria handredskapsfisket. Det betyder att man kan isfiska med ett spö i skärgården, i Mälaren och överallt i Stockholmsregionen. Vill man däremot ha möjlighet att använda flera spön per person kan detta enbart ske där man har köpt fiskekort – i endera någon av länets små sjöar där fiskekort kan köpas.

Eller när det handlar om fiske i Mälaren eller i skärgården – bara i särskilda områden som omfattas av TDA-fiskekort eller annan privat upplåtelse från vattenägaren.

Får man fiska torsk i Öresund?

Från 15 januari till 31 mars är det inte tillåtet att fritidsfiska torsk i Öresund och södra Östersjön (ICES* delområde 23 respektive 24). Fisket senare under året begränsas starkt. Svaga torskbestånd är orsaken. Beslutet är fattat av EUs fiskeministrar i oktober 2021.

Hur många fisk arter finns det i Östersjön?

Drygt tjugo marina arter – Den mest välkända och ekonomiskt viktigaste av våra havsarter är strömmingen ( Clupea harengus ). Också om strömmingen är småvuxen i jämförelse med sina artfränder sillarna i Atlanten växer de snabbt under sitt första år och har en hög överlevnadsprocent.

Vad finns det för fisk i havet?

Allt ifrån de välkända gädda, ål och sill till de lite mindre kända som havsmus, knot och multe.

När ska man fiska sik?

Vi går igenom en del av det som är lite av en grund. – Siken kan du börja fiska från leken i november och framåt. Den går både att pimpla och meta. Vi kommer dock här bara att ta upp mete efter sik. I åar söderöver så fiskar man siken på hösten precis när den går upp och leker.

Men bäst i skärgården brukar det bli när temperaturen i vattnet börjar nå lite över 2-3 grader. Alltså på vårsidan, och runt början av april, direkt efter islossning, sedan fram mot första veckorna i maj. Sedan börjar siken gå ut mot grynnorna och svalare vatten. När du startar upp metet på vårsidan så är du i en speciellt lyckad situation.

Det är oftast inget annat än sik som nappar! Inget napp, ingen sik inne. Är siken på plats så hör den av sig genom ett pingel i din spötopp eller hur du valt att märka av ett hugg Så håll ut när du är på sikpass! Siken kommer, var så säker!

När fiska havsöring Stockholm?

När får jag fiska havsöring och lax? I havet och Mälaren får man fiska havsöring och lax året runt om det inte sker i fredade områden. Däremot är alla vattendrag och vissa mynningsområden fredade under tiden 15 september till 31 december. Det innebär att du inte får fiska där under denna tid.

Får man fiska på Björnön?

Denna utflykt går till Björnö ute på Ingarö för valfritt fiske efter gädda, abborre, eller havsöring. Samling på parkeringen vid Björnö naturreservat kl 9, karta, Vi fiskar fram emot 15-tiden, och håller igång brasan för korvgrillning (som klubben bjuder på).

Hur många torskar får man ta i Öresund?

Det är tillåtet att behålla max 3 gäddor per dygn. (2022) I delområde 25 utanför Skånes östra kust är torskfiske förbudet, karta se svenska fiskeregler.se I Arkonahavet och Öresund innanför 6 sjömil är det tillåtet att behålla 1 torsk per person och dag.

Var finns torsken i Öresund?

Regler för torskfiske 2022 – Fritidsfisket på torsk i västra och östra Östersjön begränsas ytterligare under 2022 med hänsyn till de svaga torskbestånden. I delområde 23 (Öresund) och delområde 24 innanför 6 nautiska mil från baslinjen införs det en fångstbegränsning på 1 torsk per person per dag.

1. Utanför 6 nautiska mil från baslinjen i delområde 24 är det dock helt förbjudet att fritidsfiska efter torsk.
2. Under 15 januari till 31 mars är det helt förbjudet att fritidsfiska torsk i delområde 23 och 24.
3. Se karta nedan.
4. I hela delområde 25-26 och utanför 6 nautiska mil från baslinjen i delområde 24 regleras fritidsfisket på samma sätt som under 2021, det är därför fortfarande helt förbjudet att fritidsfiska efter torsk.

Oavsiktliga bifångster av torsk, under den period då det inte är tillåtet att fritidsfiska efter torsk, skall genast släppas ut i vattnet, vare sig den är levande eller död. Ovanstående begräsningar och förbud gäller allt fritidsfiske, såväl med handredskap som fiske med garn och ryssjor.

Var kan man fiska lax i Skåne?

Rönne Å: Rönne å slingrar sig genom Ängelholm, Klippan och Åstorp och bjuder på bra fiske för bland annat lax och havsöring. Förutom bra fiske är naturen runt ån rogivande och ger en känsla av Skånes amazonas. Glöm inte fiskekort! Foto: Rönne å, Ängelholm, Atelje Lena

Vilka trålar i Östersjön?

Fiskar med mindre trålmaska innanför gränsen – Undantagen i trålområde 2:2 nyttjas sedan många år av både lokala fiskare och större industritrålare. Under de senaste tio åren har 4-5 mindre lokala fartyg och ungefär lika många industritrålare årligen fått dispens att fiska i området.

De stora fartygen är mellan på mellan 40 och 60 meter, med motorstyrkor på omkring 2 000 kW. Bland dem återfinns fartyg som Clipperton (63 meter), Polar (61 meter), Lövön (43 meter) och andra av de västkuststrålare som förekommer i debatten om sillfisket vid kusten. I området får de stora fartyg även tråla med en maskstorlek på 16 millimeter, istället för de 32 millimeter som gäller i resten av Östersjön.

Inte värre att fiska i det här området än någon annanstans Varje ansökan om dispens prövas individuellt och enligt Patrik Persson har det hittills inte funnits tillräckliga skäl att neka de större fartygen. – Den biologiska bedömningen vi har fått från de forskare som tittar på det här säger att det inte har någon betydelse om fisken fångas i detta område eller någon annanstans.

Man kan alltså inte säga att det skulle vara värre att fiska i det här området än någon annanstans, säger han. Besluten om dispens bygger alltså på uppgifter från forskningen? – För just detta området, ja. Beskeden från forskarna är att man inte kan säga att det påverkar om man fiskar i just det här området eller längre ut, säger Patrik Persson.

När det gäller undantaget för mindre maskstorlek (16 mmm) är motivet att sill/strömming och skarpsill som slipper ur en trål med större maska (32 mm) ändå har låg överlevnad. – Man bedömer att fiske med 16 millimeters maska inte leder till ökad dödlighet, men gör att den strömming som fångas kan utnyttjas och kvotavräknas, säger Patrik Persson.

Med tanke på debatten om sillfisket och larmen om att det inte finns någon leksill i kustzonen – är det vettigt att släppa in de här stora trålfartygen innanför trålgränsen? – Om det visar sig att fisket innanför trålgränsen verkligen har negativa effekter på kustlekande bestånd eller påverkar sammansättningen går det att göra mycket långtgående åtgärder, till exempel att införa fredningsområden eller särskilda fredningstider.

Men det första steget är att ta reda på hur situationen verkligen ser ut, säger han. Fortfarande väldigt höga kvoter totalt sett I debatten om trålgränsen längs ostkusten har HaV och regeringen hittills hänvisat till att det ännu saknas tillräckliga vetenskapliga bevis för att det finns en koppling mellan det storskaliga pelagiska trålfisket nära kusten och den brist på sill/strömming som lokala kustfiskare och andra har larmat om de senaste åren.

Hur är fisket i Östersjön?

Fiske med passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken – Fisket med kustnära passiva redskap i Bottenhavet och Bottenviken sker främst med garn (strömming), ryssjor (lax, ål och siklöja) samt burar och fällor (lax, sik och abborre). Fisken landas generellt lokalt, nära fångstområdet, med många mindre landningshamnar.

Strömming fiskas främst i Bottenhavet men tas också som bifångst i siklöjefisket i Bottenviken. Sik, gädda och abborre fiskas längs hela kusten medan torsk, gös och ål enbart fiskas längst söderut. Fisket efter lax sker främst kustnära i Bottenhavet och Bottenviken, men mindre kvantiteter fångas även i norra egentliga Östersjön och kring Gotland.

I Östersjön sker fisket både på vild och odlad lax. Den odlade laxen planteras ut för att kompensera för den förlust av vild lax som skett i och med byggnationen av vattenkraftverk i många utav vattendragen i norra Sverige (HaV 2016). Fiske med passiva redskap i norra Östersjön bedrevs år 2015 av 196 fartyg, främst av fartyg under 8 meter (65%).92 fartyg stod för 80 % av den totala landningen i fiskeriet 2015 och 2016, medan övriga fartyg är mer inaktiva.

Antalet fartyg i fiskeriet har totalt sett ökat något under perioden 2003 till 2015.Många fiskare inom detta fiske i det norra området är också aktiva inom bottentrålning av siklöja, medan så inte är fallet i Stockholms skärgård. Laxfisket i Östersjön bedrevs under 2015 av 124 fartyg, vilket är en minskning med 50 fartyg sedan 2003.

Yrkesfisket på lax sker generellt med öppna, små fartyg under 10 meter. Av redskapen som användes 2015 i laxfisket utgjorde fällor 96 % av den totala ansträngningen. För att kunna bedriva fiske utan att direkt drabbas av sälskador sker fällfisket efter lax idag i stor utsträckning med sälsäkra redskap, där ett pontonfiskhus (så kallad push-up-fälla) skyddar fångsten.

Konflikten mellan fisket och de ökande sälpopulationerna har påverkat fisket sedan slutet av 1990-talet. I laxfisket landades under 2013-2015 i genomsnitt 235 ton per år till ett värde av drygt 6,5 miljoner kronor. I fisket efter lax i Östersjön landas främst lax (78%, 99% av värdet) medan sik (13%) och öring (5%) fångas ofta samtidigt.

I det övriga passiva fisket i norra Östersjön 2015 kom 94 % av den totala landningen från garn. Ryssjor, burar och fällor, bottengarn och landvad används också, men står för en mycket mindre landningsvolym. Detta fiske landade mellan 2013-2015 i genomsnitt 1 002 ton fisk per år till ett värde av drygt 38 miljoner kronor.

Detta motsvarar 0,5 % av volymen och 1,5 % av värdet av hela det svenska fisket. Fem arter utgjorde över 90 % av landningarna, av vilka 67% bestod av strömming och 13 % fördelat på sik, siklöja, torsk och abborre. Tillsammans utgjorde dessa fem arter 93 % (13,6 miljoner kronor) av det totala landningsvärdet.

Sik och siklöja har ett högt landningsvärde jämfört med % av totala landningskvantiteten och stod för 37 % av det totala landningsvärdet i fisket.


Elisabeth Jonsson