Hur Ofta Äta Fisk?

För hälsan. Om man äter fisk 2-3 gånger i veckan, och varierar mellan olika sorter, har man lättare att få i sig många av de näringsämnen som man behöver för att må bra. I fisk finns till exempel D-vitamin, jod och selen, som det kan vara svårt att få tillräckligt av.

Kan man äta fisk för ofta?

1. Man ska inte äta insjöfiskar – Nja, man ska absolut inte äta de ofta. Det beror på att de kan innehålla miljögifter som kvicksilver, dioxin och PCB i större utsträckning än annan fisk. De här gifterna ansamlas då i fettväven hos den som äter fisken och särskilt barn, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande bör se upp.

Hur mycket fisk är för mycket?

Hur mycket fisk äter vi? – Livsmedelsverkets statistik, den s.k. Riksmaten, visar att vi i genomsnitt äter cirka 245 gram fisk och skaldjur per vecka. Det betyder ungefär två portioner fisk. I Sverige är vi dåliga fiskätare. Trots våra långa kuster och många insjöar äter vi mindre fisk än flera andra länder i Europa.

Hur ofta ska man äta lax?

3. Är det nyttigt med lax? – Vi rekommenderas äta fisk 2-3 gånger per vecka, varav en gång bör vara fet fisk coh då är lax ett kanonval! Bra proteinkälla men innehåller också viktigt omega 3-fett och vitamin D (en av få källor till detta viktiga vitamin!). Utöver det även mineraler, så ja, lax är ett väldigt bra livsmedel som ju dessutom kan varieras i det oändliga, från gryta till fish taco !

Hur många gånger i veckan ska man äta lax?

Även om du äter lax enligt rekommendationerna, 2–3 gånger i veckan, utgör varje portion bara cirka 300 kcal av de cirka 15.000 kcal, som många av oss äter under en vecka. Laxen har dessutom ett högt innehåll av proteiner, som mättar bra och sätter lite extra fart på förbränningen.

Hur mycket fisk kan man äta per vecka?

För hälsan. Om man äter fisk 2-3 gånger i veckan, och varierar mellan olika sorter, har man lättare att få i sig många av de näringsämnen som man behöver för att må bra. I fisk finns till exempel D-vitamin, jod och selen, som det kan vara svårt att få tillräckligt av.

Varför inte äta norsk lax?

Fortsätt till innehållet Forskning visar att odlad lax har oförtjänt dåligt rykte Fisk gör oss friska. Ändå äter bara en av tre enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Samtidigt förekommer en rad missuppfattningar, bland annat att odlad lax innehåller höga halter av oönskade ämnen.

• Nu ska en färsk forskningsrapport från Statliga Research Institutes of Sweden, RISE, göra att fler får upp ögonen för hur nyttigt odlad lax är.10 mars 2021 RISE har gjort en vetenskaplig sammanställning kring hälsoaspekter av odlad lax på uppdrag av Fiskbranschens Riksförbund.
• Rapporten visar att odlad lax bidrar med flera betydelsefulla näringsämnen i den svenska kosten.

Baserat på EU:s villkor för näringspåståenden har odlad lax ett högt innehåll av omega-3-fettsyror, vitamin D samt selen. Alla tre näringsämnen har positiva effekter för hälsan. Rapporten slår även fast att halterna av oönskade ämnen ligger långt under gränsvärdena.

Vår genomgång av forskningsläget visar att odlad lax har ett högt innehåll av flera näringsämnen som kopplas till positiva hälsoeffekter och som många svenskar äter mindre än rekommenderat av. Samtidigt kan vi konstatera att innehållet av oönskade ämnen i odlad lax, så som dioxiner, tungmetaller, antibiotika och pesticider ligger långt under respektive gränsvärde, säger Elinor Hallström, forskare vid RISE och en av rapportens författare.

Det finns många dokumenterade hälsofördelar med att äta fisk och annan sjömat. Forskningen visar att sjömat ofta ingår i hälsosamma kostmönster som förknippas med minskad sjukdomsrisk. Den har bland annat kopplats till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes, inflammatoriska sjukdomar och vissa typer av cancer.

1. Det råder en rad missuppfattningar om odlad lax varav vissa handlar om att odlad lax innehåller höga halter av oönskade ämnen.
2. Användningen av antibiotika i norska laxodlingar är lägst bland all djurproduktion i Europa.
3. Rapporten från RISE slår även fast att odlad lax innehåller mycket låga halter av alla tungmetaller och att nivåerna för dioxiner och PCB ligger långt under gränsvärdena.

– Halterna av både oönskade ämnen och omega-3-fettsyror har minskat i takt med att andelen fiskmjöl och fiskolja i fodret sjunkit. Men innehållet av omega-3-fettsyror i odlad lax är fortfarande högt jämfört med många andra livsmedel, säger Elinor Hallström.

Är lax bra om man vill gå ner i vikt?

Bli lättare med både fetare och magrare fisk – De magrare fiskarterna, som t.ex. rödspätta, är ett bra val för viktminskning, p.g.a. ett lägre fett och ett högre del protein. De fetare fiskarterna, som t.ex. lax är också nyttiga och kroppen behöver fett för att fungera – även när du vill gå ner i vikt.

Hur ofta kan man äta tonfisk på burk?

Råd – Följ Livsmedelsverkets rekommendationer för fisk:

Kvinnor som är gravida, ammar eller planerar att skaffa barn, bör inte äta fisk som kan innehålla kvicksilver oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller abborre, gädda, gös och lake, liksom stora rovfiskar som färsk tonfisk, svärdfisk, stor hälleflundra, haj och rocka. Tonfisk på burk tillhör en annan art än den tonfisk som säljs färsk och innehåller inte höga halter kvicksilver. Andra bör inte äta dessa arter oftare än en gång per vecka. Fisk från öppna havet, som Atlanten, Nordsjön, Stilla Havet och Norra Ishavet, innehåller oftast låga halter av kvicksilver. Undantaget är de fiskar som kan bli mycket stora, exempelvis stor hälleflundra.

Vilken lax är nyttigast?

Vilken lax är bäst att välja? Om man inte får tag på, eller har ekonomin att köpa på vildfångad lax välj fryst, ekologisk lax då de lägsta halterna hittades i den ekologisk laxen. Ur näringssynpunkt är omega-3-fetterna den största anledningen att äta lax.

Är fryst lax nyttigt?

Fördelar med fryst fisk – Förutom att kvaliteten bevaras i frysen finns det flera andra fördelar med att använda fryst fisk i stället för färsk:

Vitaminer och mineraler bevaras Man kan ha fisk i frysen för de dagar man inte har tid att handla – en enkel genväg till att äta fisk två gånger i veckan Fryst fisk är lätt att hantera – praktiskt med färdiga filéer och portioner Kvalitetskontroll och livsmedelssäkerhet – fisken kontrolleras från fångst och produktion till middagsbordet Stor leveranssäkerhet – man kan få alla typer av fisk året runt oavsett årstid Mindre priskänslighet med avseende på väder, årstid och kvoter

Hur mycket fisk bör jag minst äta per vecka?

För hälsan. Om man äter fisk 2-3 gånger i veckan, och varierar mellan olika sorter, har man lättare att få i sig många av de näringsämnen som man behöver för att må bra. I fisk finns till exempel D-vitamin, jod och selen, som det kan vara svårt att få tillräckligt av.

Varför är det bra att äta fisk?

D-vitamin och nyttigt fett – Det finns ett trettiotal fiskarter som är vanliga att äta i Sverige. Fisk är källa till selen, jod, protein, D-vitamin och vitamin B12. Men halterna varierar mycket mellan olika fiskarter och därför är det bra att äta olika sorters fisk och skaldjur.

1. D-Vitamin finns bara naturligt i några få livsmedel och fisk är vår viktigaste D-vitaminkälla.
2. Det finns mycket D-vitamin i all fisk, oavsett fetthalt, till exempel i sill, röding och laxfiskar.
3. Feta och medelfeta fiskar som sill, lax och makrill är också våra viktigaste källor till de särskilda omega-3-fetterna DHA och EPA, som kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Barn behöver omega-3-fett bland annat för att hjärnan och synen ska utvecklas normalt.

Är Alaska pollock nyttigt?

Fisk och skaldjur är både hälsosamma och uthålliga livsmedel men är ibland också associerade med klimatpåverkan och gifter. Konsumenternas osäkerhet kan vara en bidragande orsak till att endast en av tre svenskar får i sig den mängd fisk och skaldjur som Livsmedelsverket rekommenderar – och att en av tre aldrig äter fisk eller skaldjur.

• Men det finns egentligen inte så mycket att vara osäker eller orolig inför.
• Odlad norsk lax, tilapia, öring och guldsparid samt vildfångad skarpsill, sill, makrill och kolja är näringsmässigt mycket bra att äta.
• Medelmåttig nyttighet inkluderar pinklax, odlad regnbåge, havskräftor och orökt kaviar från torsk.

Fisk och fiskprodukter med låg klimatpåverkan och som samtidigt är nyttig är vildfångad alaska pollock, pinklax, sill, makrill, hoki, skarpsill, bläckfisk, sej samt orökt kaviar. Medelmåttig nyttighet i förhållande till klimatpåverkan har odlad norsk lax, kapkummel, torsk och kolja.

Jag har i min uppräkning tagit bort arter där det kan finnas problem med höga gifthalter, exempelvis strömming, dvs sill från norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken, ål, gös, hummer, abborre, sik och gädda eller fisk där beståndssituationen generellt är problematisk som exempelvis vitling, piggvar och ål.

Den globala konsumtionen av sjömat, det vill säga fisk och skaldjur, har fördubblats sedan 1960-talet. Svenskar äter också mer fisk per person än genomsnittet i världen och Europa. Ändå är det bara en av tre svenskar som får i sig den mängd som Livsmedelsverket rekommenderar.

Det visar rapporten Frisk med fisk utan risk? från RISE, Research institutes of Sweden. Sjömat är i regel rik på mineraler, vitaminer och fleromättade fetter vilka är viktiga för oss. Men det finns en stor variation mellan arterna både vad gäller näringsinnehåll och klimatpåverkan. – En del arter, som till exempel sill, har låg miljöpåverkan och högt näringsinnehåll, medan andra, som havskräftan, har en relativt hög klimatpåverkan och lågt näringsinnehåll, säger Friederike Ziegler, forskare vid RISE.

De flesta arter har dock en betydligt lägre klimatpåverkan per näringsinnehåll än landbaserad djurproduktion, i synnerhet i jämförelse med rött kött, i ett pressmeddelande, I Sverige äter vi årligen cirka 13 kg fisk eller skaldjur per person och år, det vill säga en till två gånger per vecka.

De arter som vi äter mest av är lax, sill, torsk och räkor. Livsmedelsverkets rekommendation är att vi ska äta fisk eller skaldjur två till tre gånger per vecka för att minska riskerna för kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer. Konsumtionen av fisk och skaldjur är ojämnt fördelad med högre konsumtion bland äldre, män och personer med högre inkomst och utbildning.

– En av tre svenskar äter inte fisk och skaldjur alls. Och två av tre skulle behöva öka sin konsumtion av fisk och skaldjur både ur miljö- och hälsosynpunkt, säger Friederike Ziegler. Livsmedelsverket rekommenderar samtidigt att man ska begränsa intaget av de arter som kan innehålla höga halter miljögifter.

Hur ofta kan man äta gös?

Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.

Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin. Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.

Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.

1. Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding.
2. Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.

Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.

Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad. Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan. Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.

Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.

Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk. Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa. Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.

Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!

Elisabeth Jonsson