Fisk Med Spänning?

Fisk Med Spänning

Darrål Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik Linné 1766
Domän Eukaryoter Eukaryota
Rike Djur Animalia
Stam Ryggsträngsdjur Chordata
Understam Ryggradsdjur Vertebrata
Överklass Benfiskar Osteichthyes
Klass Strålfeniga fiskar Actinopterygii
Ordning Knivfiskar Gymnotiformes
Familj Gymnotidae
Släkte Electrophorus
Art Darrål E. electricus
Vetenskapligt namn
§ Electrophorus electricus
Synonymer
Electrophorus multivalvulus Nakashima, 1941 Gymnotus regius Chiaje, 1847 Gymnotus electricus Linnaeus, 1766 Gymnotus tremulus Houttuyn, 1764
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Skiss av fiskens elektriska organ. Darrål eller elektrisk ål ( Electrophorus electricus ) är en fiskart som först beskrevs av den svenske botanikern Carl von Linné år 1766. Darrålen ingår i släktet Electrophorus, och familjen knivfiskar, IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig,

Inga underarter finns listade. Darrålen lever i syrefattiga vatten i Sydamerika och kan bli uppemot 2,5 meter lång och väga 20 kg. Darrålen är nästan blind men har tre elektriska organ som används för lokalisering, kommunikation inom arten, bedövning av bytesdjur och försvar. Den elektriska ålen producerar starka elektriska strömmar för att fånga sitt byte.

Den räknas till starkströmsfiskarna, men fungerar alltså egentligen både som en starkströmsfisk och som en svagströmsfisk. Darrålen kan alstra en spänning på uppemot 860 volt med en strömstyrka på 1 ampere (860 watt ). Längs kroppen finns elektroreceptorer som kan känna av de svaga elektriska signalerna från muskelaktiviteten av andra fiskar.

Var finns det elektriska ålar?

En elektrisk ål (Electrophorus electricus) är egentligen ingen ål utan tillhör ordningen karpfiskar, underordning Gymnotoidei. Den påträffas i Central- och Sydamerikanska vatten (alltid i sötvatten) där den lever solitärt. Den kan bli upp 2.2 m lång och lever på både andra fiskar och olika frukter.

Finns det elektriska ålar i Sverige?

På Universeum i Göteborg finns denna elektriska ål att beskåda. Men håll fingrarna borta från akvariet! Forskare har nu studerat elektriska ålar med hjälp av höghastighetskameror. Det visar sig att deras sätt att attackera är mycket likt en el-pistol. Nyligen publicerade tidskriften Science en intressant studie på de mytomspunna elektriska ålarna från Amazonas.

Trots att dessa fiskar länge har funnits med i vetenskapen, både som försöksobjekt och som inspiratörer till uppfinningar, har ingen riktigt vetat hur deras elektriska system fungerar. Genom att bland annat rigga upp kameror som tog tusen bilder per sekund, samtidigt som forskarna mätte spänningen, kunde de studera hur ål och byte reagerade.

Har tre olika elsystem Det visade sig att ålarna har tre olika elektriska urladdningar. Ett lågspänningssystem som den använder för att orientera sig. Ett system som sänder iväg två-tre korta pulser med högspänning och som fisken använder för att hitta byten.

Slutligen har den ett system med högfrekventa pulser som den drar iväg när den ska paralysera ett byte eller själv blir attackerad. De högfrekventa pulserna kan jämföras med en elpistol, men medan en elpistol skickar iväg 19 högspänningspulser per sekund, producerar den elektriska ålen 400 pulser per sekund.

Precis som elpistolen, paralyserar de elektriska pulserna offrets motorneuroner, alltså nerverna som kontrollerar våra muskler. Detta gör att bytet totalparalyseras under en kort stund. Under den tiden hinner den elektriska ålen äta upp sitt byte. Maria Ålander Källa: Vanderbilt University Publicerad: 02 January 2015 Av: Mathias Arnham

Vilka fiskar kan simma baklänges?

Ekologi – Några arter lever i sjögurkor, musslor och andra ryggradslösa havsdjur. De flesta arter gömmer sig däremot i håligheter på havets botten, i bergssprickor eller i koraller. Ofta simmar de baklänges för att gömma sig. Flera ormfiskartade fiskar kan med hjälp av simblåsan, de främre ryggkotorna och omkringliggande muskler framkalla ljud som troligen används under fortplantningen.

Födan utgörs av olika mindre havslevande djur. Några arter som vistas nästan hela livet i ryggradslösa djur äter värdens kroppsdelar. Ormfiskartade fiskar blir själv byten åt större brosk – och benfiskar, Exemplar som vistas i grunda vatten fångas av vadarfåglar, Inom ordningen förekommer arter som lägger ägg och arter som föder levande ungar.

You might be interested:  Vit Choklad Stelnar Inte?

Hos äggläggande arter simmar rommen ofta flera dagar på havsytan. Larverna kan vandra långa sträckor för att nå gynnsamma regioner. Antagligen kan de fördröja metamorfosen tills de når fram. Även utan fördröjning sker metamorfosen långsam. Speciellt är nålfiskarnas larver som har en lång antenn (vexillifer) med många förgreningar vid huvudet som troligen är ett känselorgan.

Hur gör en elektrisk ål?

Elektrisk ål är simmande batteri – Darrålen kan alstra en spänning på nära 600 volt och det kommer till användning både i försvar och jakt. Den elektriska ålen är som en stor simmande påse, fylld med flera tusen mycket små batterier. Upp till 80 procent av ålens kropp består av elektriska organ – ett stort och två mindre.1: De elektriska organen består av platta, skivformade muskelceller – så kallade elektrocyter – som är staplade på varandra.2: Biologiska pumpar i cellens membran skickar ut negativt laddade joner från cellen och positivt laddade joner in i cellen.

Kan simma baklänges o alstra elektricitet?

Sammanfattande. Att dem flesta fiskarna inte kan simma bakåt för att gälarna inte kan ta upp syre om inta vatten strömmar genom gälarna när den simmar, vilket den inte kan göra när den simmar bakåt. De flesta fiskarna kan inte simma bakåt. Eftersom de kan drunkna, vilket vi inte vill.

Är elektrisk i vatten?

Svagströmsfisken Apteronotus albifrons, i Sydamerika kallad “det svarta spöket”. Denna fisk och dess släktingar, bland annat den elektriska ålen, simmar med hjälp av vågrörelser längs med analfenan. Som synes ovan, är denna fena förlängd och löper längs med hela kroppens undersida. Med detta simsätt blir kroppen stelare, något som troligen underlättar avläsningen av de svaga elektriska fält som fiskarna själva producerar. Courtesy of Erling Holm and FishWise Professional from Encyclopedia of Life under Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License,

Alla har väl hört talas om den elektriska ålen (darrålen) som påstås kunna ge stötar kraftiga nog att döda en människa. Det finns även andra fiskar som har den märkliga förmågan att producera elektriska strömmar som utsänds till omgivningen. Alla djur ger upphov till elektriska fält och därmed elektriska strömmar i sin omgivning.

  • Dessa fält är biprodukter av den elektriska aktiviteten i nervsystem och muskler.
  • Ett välkänt exempel är hjärtats EKG.
  • Ett antal fiskgrupper har oberoende av varandra utvecklat förmågan att producera starkare strömmar i särskilda elektriska organ.
  • Man kan urskilja vissa gemensamma drag hos dessa elektricitetsalstrande fiskar.

De kan indelas i starkströmsfiskar och svagströmsfiskar. Varför har förmågan sända ut ström uppkommit? För starkströmsfiskarna är funktionen att genom en elchock förlama ett byte eller skrämma ett rovdjur. Svagströmsfiskarna lever i vatten där sikten är låg och har därför föga nytta av synen.

De använder de svaga elektriska strömmar de producerar till att få en “bild” av sin omgivning. Strömmarna mäts av elektriska sinnesorgan. Dessa organ registrerar förändringar i det elektriska fält som fisken producerar. Förändringarna orsakas av objekt i omgivningen med högre eller lägre elektrisk ledningsförmåga än vattnet.

Det elektriska sinnet kompenserar för den dåliga sikten i vattnet och fiskarna använder detta sinne bland annat till att orientera sig, till att lokalisera sitt byte och till att kommunicera med artfränder. Flera andra djurgrupper har utvecklat ett elektriskt sinne, utan att vara försedda med elektriska organ.

Dessa djur använder elsinnet till att lokalisera sin föda med hjälp av de elektriska strömmar som bytesdjuren producerar. Till dem hör kloakdjuren samt hajar och rockor. Nyligen har också ett elektriskt sinne påvisats hos en flodlevande delfinart, guayanadelfinen. Läs om näbbdjurets elektriska sinne och om hajarnas elektriska sinne på andra sidor.

Värt att notera är att elektriska sinnen och elektriska organ i princip bara kan fungera hos vattenlevande djur. Detta beror på att luft är en elektrisk isolator, som leder ström mycket dåligt. De enda kända landdjur som har ett elektriskt sinne är myrpiggsvinen bland kloakdjuren.

Vad äter Darrålen?

♦ 2020-10-12 ♦ Lämna en kommentar Darrålen heter inte som den gör för att den får dig att darra av skräck. Den får dig att darra av en elektrisk stöt i stället. Vilket ju visserligen kan vara ganska skräckinjagande. Fisk Med Spänning Foto: Wikimedia Darrålen, eller den elektriska ålen, eller Electrophorus electricus, har tre par elektriska organ som sitter på undersidan av kroppen. Organen består av elektrocyter (en sorts celler) som bildar en kedja som en ström av joner kan passera genom.

  1. Varje cell i kedjan förstärker strömmen.
  2. När darrålen vill ge en stöt öppnas jonkanalen och natriumjoner flödar genom den.
  3. Detta skapar en elektrisk ström på ungefär samma sätt som i ett batteri.
  4. Elektriciteten fyller flera funktioner.
  5. Låg spänning används till att känna av omgivningen.
  6. Högre spänning används till att lokalisera och chocka byten.
You might be interested:  Vilka Djur Äter Jordgubbar?

Darrålen ser dåligt, och de elektriska organen är bra som kompensation för dålig syn. Hörseln är dock god. Något lite läskigt som darrålen kan göra med elektriciteten är att kontrollera bytesdjurs rörelser. Genom att skicka ut ström kan darrålen kontrollera det stackars djurets nervsystem och antingen tvinga det att vara stilla, eller tvinga det att röra sig så att darrålen kan känna av var det befinner sig.

Bytesdjuren är huvudsakligen ryggradslösa djur, till exempel kräftdjur, men även fiskar och mindre däggdjur går bra. Darrålen kan producera ström på upp till 860 volt och 1 ampere. Det är tillräckligt för att ge dig en ordentlig stöt. Du kommer även att få en stöt om du rör vid vattnet i närheten av fisken.

Det finns några rapporterade dödsfall av simmare som har chockats av en darrål och drunknat. Dock brukar darrålen inte använda elektricitet som försvar. Dess försvar är i stället att ligga orörlig. Trots namnet är darrålen inte en ål. Den ser bara ut som en till kroppsformen.

Kan räkan simma baklänges?

Några svenska arter – Räkor simmar normalt långsamt framåt med simfötterna, men kan vid fara förflytta sig snabbt bakåt genom att slå in bakkroppen. Den kanske mest kända räkan är nordhavsräkan ( Pandalus borealis ), som är den art som är vanligast i livsmedelsindustrin. Den förekommer från svenska Västkusten och norrut till arktiska hav.

Längs södra delen av Västkusten ersätts den av P. montagui, Arter inom släktet Palaemon som vanlig tångräka ( P. adspersus ) och elegant tångräka ( P. elegans ) lever i vegetationen på grunt vatten, särskilt på bandtång (Zostera). Båda dessa arter går in i Östersjön upp till Stockholmstrakten. Sandräkan eller hästräkan ( Crangon crangon ) är ytterst vanlig på sandbottnar längs Sveriges kuster.

De förekommer längs hela Västkusten och i Östersjön upp till Finska viken, Andra besläktade arter, exempelvis C. allmanni finns på djupare vatten. Glasräka ( Pasiphaea tarda ) lever pelagiskt och på djupare vatten. Sötvattenslevande räkor är vanliga i tropikerna, men ovanliga i tempererade områden.

Finns det något djur som inte kan simma?

Schimpanser skyr vatten och man har trott att de inte kan simma. Man kan hålla dem innestängda bara med hjälp av en vattengrav. De har ingen medfödd simförmåga. Men de kan lära sig simma och till och med att doppa huvudet under vattnet. Se på videon ovan. From YouTube, courtesy of New Scientist.

Kan alla däggdjur simma? Man kan naturligtvis inte ge ett säkert svar på denna fråga. Simkunnigheten har bara testats hos ett fåtal av alla landlevande däggdjursarter. Men man kan ändå diskutera frågan utifrån den kunskap som finns. En del tror att det finns däggdjur som inte kan simma.

Katter brukar inte gilla vatten. Men de simmar utmärkt. From YouTube, courtesy of JMC video.

De flesta däggdjur kan troligen simma spontant Problemet gäller landdäggdjuren. Många av dem simmar spontant, utan att behöva lära sig. I vattnet använder de i regel samma gångarter som de använder på land med benen rakt under kroppen, så kallat hundsim. Så vitt jag kunnat se har man, med fåtal undantag, inte hittat några landdäggdjur som saknar förmågan att simma spontant.

  • Men en mängd djur har ju inte testats.
  • Undantagen är giraffen, människan och människoaporna.
  • Giraffens simkunnighet är oklar.
  • Människor måste lära sig att simma.
  • Spädbarn kan hålla andan under vattnet (“babysim”), men de simmar inte upp till ytan.
  • Man har nu också visat att schimpanser och orangutanger kan lära sig att simma, se videon överst på denna sida.
You might be interested:  Pasta Bolognese Recipe Jamie Oliver?

Intressant nog simmar de inte hundsim. Schimpansers armrörelser påminner om crawl, deras benrörelser om bröstsim. Varför måste människor lära sig simma? Varför måste människor lära sig att simma? En möjlig orsak är vår upprätta kroppsställning. När fyrfota däggdjur ligger i vattnet, hamnar kroppen i vågrätt läge. Då blir det lättare för dem att simma med hjälp samma gångarter som används på land. En människa som hamnar i vattnet har svårare att hålla huvudet över vattenytan och måste använda andra rörelsemönster vid simning än vid gång på land.

Fladdermöss kan simma. De flyger genom vattnet. From YouTube, courtesy of Aditya Mitra.

Tre osannolika simmare Förvånande nog kan fladdermöss simma genom att slå med vingarna. Och elefanter, är utmärkta simmare, som använder snabeln som snorkel. Läs om simmande elefanter på en annan sida. Till och med sengångare kan simma.

Sengångare rör sig märkligt nog snabbare när de simmar, än när de klättrar i träden.

Finns Darrålen i Sverige?

Externa länkar –

Wikimedia Commons har media som rör Darrål,

Wikispecies har information om Electrophorus electricus,

Hur många ampere har en elektrisk ål?

Denna elektriska ål bor på Universeum i Göteborg. D arrålen kan alstra en spänning på över 600 volt och en strömstyrka på 1 Ampere. Syftet med elektriciteten är både att jaga föda och att förvara sig. Större delen av ålens kropp består av “batterier”. Darrålen är den enda fisken i släktet Electrpphorus.

Den har tre organ som alstrar ström. Det största organet består av skivformade muskelceller, elektrocyter, som är staplade på varandra. Ålen har virka 6000 sådana. Den har även biologiska pumpar i vissa cellvägar som skapar en spänningsskillnad, som gör att ålen kan avge en gnista.80 procent av ålens kroppsvikt betsår av elektriska organ Darrålen lever i Sydamerika och beskrevs första gången 1766 av vår egen Carl von Linné.

Publicerad: 25 April 2016 Av: Maria Ålander

Hur man fiskar ål?

Fiske – Ålen fångas främst på bottenmete med fiskbitar, mask, räkor och liknande. Eftersom ålen är akut hotad är det bara tillåtet att fiska den i vissa vatten där det anses vara osannolikt att den ska lyckas vandra ut från. Rökt ål har ansetts som delikatess. Efterfrågan på glasål är också stor på många håll i Europa. Svenskt sportfiskerekord: 3 725 gram (Åke Madsen, Västby, Ockelbo 1982-05-08).

Hur många ampere har en elektrisk ål?

Denna elektriska ål bor på Universeum i Göteborg. D arrålen kan alstra en spänning på över 600 volt och en strömstyrka på 1 Ampere. Syftet med elektriciteten är både att jaga föda och att förvara sig. Större delen av ålens kropp består av “batterier”. Darrålen är den enda fisken i släktet Electrpphorus.

  1. Den har tre organ som alstrar ström.
  2. Det största organet består av skivformade muskelceller, elektrocyter, som är staplade på varandra.
  3. Len har virka 6000 sådana.
  4. Den har även biologiska pumpar i vissa cellvägar som skapar en spänningsskillnad, som gör att ålen kan avge en gnista.80 procent av ålens kroppsvikt betsår av elektriska organ Darrålen lever i Sydamerika och beskrevs första gången 1766 av vår egen Carl von Linné.

Publicerad: 25 April 2016 Av: Maria Ålander

Kan ge stötar i havet?

Kännetecken – Rockor har en starkt tillplattad kropp och stora bröstfenor, som är sammanvuxna med huvudet. Munnen, näsöppningarna och fem pariga gälspringor finns på kroppens undersida. Bakkroppen är mycket smal i förhållande till kroppen, hos spjutrockeartade rockor ofta piskliknande.

De flesta rockor lever i havsmiljö, men det finns många arter som lever i tropiska sötvatten. Kroppens ovansida har en färg som är anpassad till artens levnadsområde. Den kan vara alltifrån sandfärgad till svart, och ofta mönstrad med band och fläckar. I europeiska havsområden förekommer bland andra knaggrocka ( Raja clavata ), rundrocka ( Rajella fyllae ), klorocka ( Amblyraja radiata ), parfläckig rocka ( Leucoraja naevus ) som alla tillhör familjen egentliga rockor (Rajidae).

Större arter finns i familjen örnrockor (Myliobatidae), med en längd av 5 meter och en “vingspann” av 2,5 meter, och i familjen spjutrockor (Dasyatidae), med ett “vingspann” av 2,1 meter och en längd av 5,5 meter. Särskilt utmärkande är familjen darrockor (Torpedinidae), som med hjälp av ett speciellt organ skapar el-stötar med 60 till 230 V och över 30 ampere.

Adblock
detector