Fisk Som Förknippas Med Vättern?

Fisk Som Förknippas Med Vättern
Vättern har en unik sammansättning av fiskarter där arter med nordlig och sydlig utbredning blandas. Vätterns fisksamhälle domineras tack vare sitt kalla näringsfattiga vatten av laxfiskar vilket är väldigt ovanligt i södra Sverige. Regelbundet påträffas inte mindre än 28 fiskarter samt signalkräfta.

Därutöver finns ytterligare några arter som man kan stöta på i Vättern men som är mycket sällsynta. Trots artrikedomen är Vätterns fiskproduktion (kg per ytenhet) låg också det en effekt av det näringsfattiga kalla vattnet. Den potentiella fiskproduktionen var förhöjd under stora delar av 1900-talet men har minskat till mer ursprungliga nivåer i takt med att näringsnivån sjunkit, se mer info här,

Flera av fiskarterna är så kallade istidsrelikter som levt kvar i sjön ända sedan senaste istiden för närmare 10 000 år sedan, hit räknas bland andra röding och nors. Vättern är ett utpekat N2000-område (ingår i nätverk av skyddad, värdefull natur inom EU) och flera av Vätterns fiskarter är utpekade som indikatorer (typiska arter) för att kunna bedöma Vätterns bevarandetillstånd.

Typiska fiskarter för habitatet i Vättern är röding, öring, harr, sik, siklöja och hornsimpa. Därutöver har stensimpa och nissöga ett extra bevarandevärde då de är särskilt utpekade i EU:s art- och habitatdirektiv. Sammanvägda bedömningen är att Vättern idag har gynnsam bevarandetillstånd. Mer info finns HÄR,

Fisksamhället är även en viktig indikator på Vätterns status enligt den bedömning som sker med stöd av EU:s vattendirektiv. Vättern och dess fisksamhälle bedöms idag ha god ekologisk status. För mer information se VISS, De olika fiskarterna uppehåller sig på olika platser i sjön och bildar vad man brukar kalla olika fisksamhällen.

    Den fria vattenmassan ute i öppna Vättern (pelagialen) – Huvuddelen av Vätterns vattenmassa utgörs av denna miljö. Här dominerar rovfiskarna röding och öring och de viktiga bytesfiskarna siklöja och nors. Vätterns djupa bottnar (profundalen) – Merparten av Vätterns bottnar finns på stora djup (medeldjup 40 m). Här nere påträffas till exempel sik, gers, hornsimpa och röding. Vätterns grunda bottnar (littoralen) – Utefter Vätterns stränder, i vikar och i skärgården i norra delen av Vättern finns grunda bottnar (< ca 20 m) som under sommaren ligger grundare än det så kallade språngskiktet vilket innebär att vattnet under sommarhalvåret är varmare här än det djupare vattnet under språngskiktet. Här finns många arter där abborre och mört sannolikt är de vanligaste. Det är i denna miljö signalkräftan i Vättern trivs. Vätterns exponerade strandzon – Merparten av Vätterns stränder är öppna och exponerade för vågor. Långa sträckor har sten eller sand i strandkanten. Djurlivet (faunan) i denna zon är mycket speciellt och artsammansättningen (inte bara fisk) påminner om en norrlandsälv. Fiskar som uppehåller sig här är uppväxande öring och harr, elritsa, bergsimpa, stensimpa och spigg.

    Vad fiskar man i Vättern?

    Det är gratis att fiska i Vättern såvida du använder dig av ett kast-, met- eller pimpelspö. Det mest vanligt förekommande fiskarna i Vättern är abborre, gädda, gös, harr, lake, lax, röding samt öring, och särskilda regler gäller för att bevara skyddade fiskarter som minskat i antal.

    Kan man äta fisk från Vättern?

    Om miljögifter i olika fiskar – Var försiktig med att äta fet fisk från Östersjön Tyvärr innehåller feta fiskar som lax, öring och och strömming från Östersjön fortsatt höga halter av miljögiftet dioxin. Dioxinet i fisken kommer till stor del från tidigare industriella utsläpp men även från felaktig förbränning av sopor och fortsatta industriella utsläpp.

    Det finns flera skäl till att släppa tillbaka stora östersjölaxar: ett antal vildlaxälvar har svaga bestånd och stora laxar innehåller i regel höga halter av dioxin. Laxen från svaga vildlaxbestånd bör överhuvudtaget inte fångas utan få vandra upp och leka i sina hemälvar för att på sikt stärka bestånden.

    Generellt är det bättre att konsumera mindre laxar på bara några kilo, men all lax innehåller dioxin. I regel är halten högre än EU:s gränsvärden. Framförallt barn, unga flickor och gravida och ammande kvinnor bör vara mycket försiktiga med att konsumera östersjölax.

    Feta fiskar från Vänern och Vättern Andra fiskar som i regel innehåller höga halter miljögifter och som framförallt fertila/gravida/ammande kvinnor ska vara försiktiga med är feta fiskar från Vänern och Vättern som insjööring, insjölax och Vätterröding. Även sik från Vänern har konstaterats ha höga halter av dioxin.

    Vuxna män och kvinnor som inte är i barnafödande ålder kan äta vildfångad lax och öring från Vänern och Vättern och röding från Vättern samt sik från Vänern upp till en gång i veckan. Kvicksilver i rovfisk I många av Sveriges sjöar innehåller stora rovfiskar höga halter av kvicksilver.

    • Detta gäller arter som gädda, lake, abborre och gös, men halten varierar mycket beroende på var fisken är fångad.
    • Magra humussjöar (sjöar med brunfärgat vatten) i skogsmark har ofta högre halter av kvicksilver i näringskedjan.
    • Länsstyrelsen och kommunen har uppgifter om kvicksilverhalten i olika vatten.

    Kvicksilver i den form som ansamlas i organismer, så kallat metylkvicksilver, är mycket giftigt. Stora rovfiskar finns högst upp i näringskedjan och “samlar” därigenom på sig kvicksilver från hela näringskedjan. Kvicksilver finns delvis naturligt i miljön, men har framförallt hamnat där genom olika industriella utsläpp.

    • Studier visar att kvicksilver utlakas genom olika skogsbruksåtgärder och att skogsbruket idag starkt bidrar till att kvicksilver ansamlas i fisk.
    • Om du äter gädda, lake, abborre och gös oftare än en gång per vecka kan du få i dig kvicksilvermängder som på sikt kan skada din hälsa.
    • Därför är det bra att variera med andra sorters fisk.

    Generellt är det bättre att äta små/medelstora fiskar. Släpp därför tillbaka de stora fiskarna!

    När fiskar man lax i Vättern?

    Svenskt sportfiskerekord (insjölax) hittar du här!

    Gullspångslaxen är världens mest storvuxna insjölax. I Vättern sattes för ett antal år sedan nytt världsrekord på spöfångad insjölax.20,4 kg vägde den från land fångade laxen som Dennis Gustavsson i slutet av december 1997 fångade från klipporna vid Öninge utanför Ödeshög.

    1. Fisken, som endast var 6 år (!), finns bevarad och kan beskådas på biblioteket i Ödeshög.
    2. Flera laxar mellan 20-22 kg har rapporterats från yrkesfisket! Eftersom det råder brist på utsättningsbar Gullspångslax kommer det framöver att utplanteras Klarälvslax, även denna med ursprung ifrån Vänern precis som i fallet med Gullspångslax.

    Den lax som finns i Vättern är resultatet av årliga utsättningar. Utsättningarna är en kompensation för den öring som tidigare lekte nedströms i utloppet Motala Ström. För den som vill vara med och bidra till att vi har lax i Vättern även i framtiden kan frivilliga bidrag lämnas till stiftelsen Mer lax i Vättern,

    • Sportfiske efter lax kan i Vättern bedrivas året runt, om man anpassar fisket efter laxens vandringar till vissa områden i sjön och dess förflyttning i djupled i jakt på föda.
    • Under den varmaste delen av året rör den sig mest ute på djupare vatten, företrädesvis under det s.k.
    • Språngskiktet.
    • De flesta fiskar efter sjöns lax under tiden september till april, vilket är förståligt, eftersom fisket då kan vara lysande, men fler borde ändå testa ett riktat fiske efter lax under den mindre bistra delen av året! De fiskare som har upptäckt att laxen även går att locka till hugg under sommaren brukar vara lyriska över den kraft och spänst laxen visar i det varmare vattnet! Under den kallare delen av året jagar laxen mest i de övre vattenlagren, ofta ända uppe i ytan – men ingen regel utan undantag! Stapelfödan är spigg, siklöja och nors,

    Enorma mängder spigg kan ibland samlas på vissa platser, ofta mycket landnära. Det är då det landbaserade fisket firar sina största triumfer! Laxfisket från land är unikt och har idag gått om trollingen i antal fångade och inrapporterade laxar över minimimåttet. Fiske från land kan vara tufft men ger stundtals god utdelning (foto: Per Säverot) Flugfiske från flytring har under senare år blivit mer och mer populärt. Har du tänkt ge dig ut på flytringsfiske, ska du kolla upp väderleksrapporten extra noga och vara uppmärksam på vindökningar under fisket.

    Finns det krabbor i Vättern?

    Spridning – Arten upptäcktes för första gången utanför Kina 1912 i Tyskland. Nu är den spridd i större delen av Europas floder och hamnområden, från Nordsjöområdet och ner längs Europas atlantkust, inkluderande England och Irland och in i Medelhavet till Turkiet.

    1. De enda europeiska länder som ej har några som helst rapporter om förekomst av dessa krabbor är Färöarna, Island och Grönland.
    2. Första gången krabborna påträffades i Sverige var på 1930-talet.
    3. Sedan dess har de påträffats längs våra kuster, från Västerhavet till Östersjön och Bottniska viken.
    4. Även i Vänern och Mälaren förekommer fynd av krabborna och här har har en kraftig ökning skett.

    I Sverige är inte krabban så vanlig som i Tyskland eller England. Där finns krabban i miljontals och har starkt påverkat den inhemska faunan. Ullhandskrabban förstör även redskap för lokala fiskare och underminerar strandkanter och dammar.

    Hur fiskar man lax i Vättern?

    Fisk Som Förknippas Med Vättern Landfiske kan även ge riktigt stor lax. Lär dig de bästa landfisketipsen här nedan. Foto: Kim Eriksson A tt trolla lax i Vättern är vida populärt. Men om båt saknas eller vädrets makter omöjliggör båtfiske kan laxen också fiskas från land. Här kommer tips på hur du lyckas med detta spännande fiske.

    Landfisket efter lax i Vättern är en speciell upplevelse och många fiskare åker långt för att testa lyckan. Tekniken är enkel och kräver förhållandevis lite utrustning. – Ett spö med rulle, beten, en rejäl håv och en termos med varmt kaffe räcker långt, hälsar Daniel Andersson på Fiske & Outdoor i Jönköping.

    Daniel är väl insatt i det lokala laxfisket från land och berättar att den klart populäraste tekniken är spinnfiske med drag, men att också bombarda (kastdobb) med tubfluga och flötmete med löja funkar fint. Spiggjagande lax kommer ofta inom kasthåll vid pålandsvind. Foto: Daniel Andersson Här kommer Daniels lista med tips till det landbaserade laxfisket i Vättern. Fiska på platser där vinden legat på under längre tid. Det tvingar in spigg som laxen jagar. Ha tålamod! Huggperioderna är oftast korta och intensiva.

    1. Satsa på betrodda beten.
    2. Skeddragen Westin great heron och ett klassiskt toby funkar alltid bra, liksom gladsaxvobblern.
    3. Hitta färgen för dagen.
    4. Beten i olivgrönt och silver är en bra utgångspunkt.
    5. Ha en reservspole med alternativ lina.
    6. Flätlina går utmärkt att fiska med men fungerar inte om det är minusgrader.

    Då får du istället använda nylonlina eller speciella flätlinor som inte suger åt sig vatten. Liva upp betet. En tafs i fluorocarbon ger betet mer rörelse och håller dessutom bättre mot skav när fisken simmar nära stenar. Använd gärna ett långt spö. Det ger längre kast vilket kan vara avgörande vissa dagar.

    Var är bäst att fiska i Vättern?

    – Vättern – Till startsidan | Fiskevatten i Närke / Småland / Västergötland / Östergötland Sjö som delas av landskapen Småland, Västergötland, Östergötland och Närke. Sveriges andra sjö i storlek. Europas fjärde största sjö.1899 km.128 km lång och 31 km bred Största djup 120 meter. Visingsö är största ön. Stränderna i söder är utgörs mest av branta stup och klippor.

    Sjön är fiskrik, med bra fiske på bl.a. lax, röding, harr, öring och gädda. I norra Vättern utbreder ett skärgårdsområde sig med 100-tals öar, sund och fjärdar. Längst norröver – i Alsen, söder om Askersund – är Vättern näringsrik och där finns det gott om gös, medan abborre och gädda är de vanligaste rovfiskarna i skärgårdsområdet.2016 togs en gädda på 21,07 kg i norra Vättern.

    Många karpfiskarter som inte syns till i egentliga Vättern förekommer i Vätterns norra del. Söder om skärgården breder Vätterns stora vattenyta ut sig i nord-sydlig riktning. I Vättern finns Sveriges sydligaste bestånd av harr. Harren befinner sig strandnära på grunt vatten i jakt på föda, den är därmed lätt att nå med både flugspö och lätt spinnutrustning.

    1. På vintern är det möjligt att få både lax, öring och röding från kustfiske på land, de går då gärna landnära och ytligt.
    2. Trollingfisket i sjön är mycket populärt.
    3. Fiskarter i sjön är bl.a: abborre, benlöja, bergsimpa, björkna, braxen, bäcknejonöga, elritsa, flodnejonöga, gers, gädda, gös, harr, hornsimpa, lake, lax, mört, nissöga, nors, regnbåge, röding, sandsik, sarv, siklöja, småspigg, stensimpa, storsik, storspigg, sutare, älvsik, ål och öring.

    De första laxarna i Vättern började sättas ut för att kompensera försvinnandet av en lokalt, storvuxen stam av öring. Denna nedströmslekande öringstam dog helt ut, efter vattenkraftsutbyggnaden i Motala ström (Motala) på 1920-talet. Utsättningar av Gullspångslaxen i Vättern har pågått sedan början på 1970-talet och årligen utplanteras den nu ut ca 20 000 laxsmolt. Vättern på Sverigekartan Båtisättningsramper Smålandskarta Fisketips Artiklar om Vättern Notiser om Vättern Fiskeguider, fiskecharter Fishing in Sweden, guidade fisketurer efter stor gädda, gös, abborre och röding i Vättern och andrar sjöar i Småland. Hökens Trollingcharter, trollingfiske efter bl.a lax, öring, gös. Trolling Vättern Vadstena, fiskeguide, charterfiske Peter Törnqvist, trollingfiske efter lax i Vättern.

    Vad är den farligaste fisken i världen?

    Fisk Som Förknippas Med Vättern Stenfisken Synanceia horrida är världens giftigaste fisk och är en mästare på kamouflage. Photo credit: laszlo-photo / Foter S tenfisken är världens giftigaste fisk. Giftet angriper celler, hjärta och blod vilket leder till förlamning och i värsta fall död.

    I förhållande till hur vanliga stenfiskarna är, orsakar de dock inte många dödsfall. Denna rovfisk lever de tropiska delarna av Stilla havet och Indiska oceanen. Stenfisken är slående lik miljön den lever i – korall och stenbottnar. På ryggen har den tretton taggar som är sammanlänkade med två giftblåsor, fyllda av ett gift som består av olika proteiner.

    Trampar du på fisken och blir stungen, måste du uppsöka professionell vård snarast. Giftet orsakar chock, förlamning och kroppsdelen som har blivit stungen kan behöva amputeras för att stoppa giftspridningen. En vuxen och normalt frisk människa överlever, men har du andra åkommor som svagt hjärta eller allergi, kan det leda till döden.

    Giftet orsakar chock, förlamning och kroppsdelen som har blivit stungen kan behöva amputeras Fruktansvärda smärtor Stenfiskens sting lär vara en av de mest smärtsamma saker man kan råka ut för. Det går historier om människor som bett på sina bara knän att få bli avlivade för att det gör så ont. Trots alla dessa skräckscenarios, verkar inte särskilt många människor drabbas.

    Detta trots att fisken är vanlig på grunda vatten i tropikerna. Efter en snabb research på nätet, kan Fiskejournalen konstatera ett det konstant rapporteras om stungna människor, främst i Australien och Japan. Vi har dock inte funnit mer än ett par rapporterade dödsfall och då misstänks andra åkommor ha bidragit till utgången.

    Vilken lax ska man inte äta?

    I höstas släpptes en dokumentär som heter “Er fisk sundt?” i vilken det framgår att odlad lax från Norge innehåller höga halter av olika miljögifter. Alltså, dokumentären är fruktansvärt äcklig. Man vill aldrig mer äta odlad lax i hela sitt liv. Den främsta orsaken till att den odlade laxen innehåller så mycket miljögifter är att fiskfodret som laxen utfordras med innehåller fisk från Östersjön, världens mest förorenade hav.

    1. I Östersjön förekommer höga halter av både dioxin och PCB och problemet med dessa kemikalier, utöver att de anses vara både hormonstörande och cancerframkallande, är att de inte försvinner ur kroppen utan lagras i både fiskens och människans fettvävnad.
    2. Och lax, som ju som bekant är en fet fisk, har således en särdeles god förmåga att lagra dessa ämnen (ironiskt nog innehåller odlad lax dessutom 14,5-34% fett, jämfört med vild lax som innehåller 5-7%).

    Vad som dock inte framgick riktigt i dokumentären var om detta bara gällde den konventionellt odlade laxen eller även den KRAV-märkta? Och i brist på svar beslutade vi oss för att ta en paus även från den KRAV-märkta laxen. Den sköts längre och längre in i frysen till förmån för krokfångade djuphavstorskar och frysta ärtor.

    1. Och där hade den legat och huttrat än i dag, om det inte hade varit för att vår vän Pernilla plötsligt erbjöd sig att gå till botten med om KRAV-märkt odlad lax verkligen är lika illa som den konventionellt odlade.
    2. Här är svaret.
    3. Är det någon skillnad mellan KRAV-märkt odlad lax och konventionellt odlad lax? Fodret Den största skillnaden mellan KRAV-märkt odlad lax och konventionellt odlad lax är fodret.

    Fodret som ges till den KRAV-märkta laxen är ekologiskt och hållbart. Det består av ekologiska vegetabilier och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda. Fisk och fiskrens i fodret till de KRAV-certifierade laxarna kommer inte från Östersjön utan från fabriker i Norge och Skottland som fiskar på Norska fiskevatten samt utanför Skottland.

    Det finns inget som förbjuder att fiskrens skulle kunna komma från Östersjön, men däremot finns det gränsvärden för tungmetaller. Fiskfodret får inte heller innehålla genetiskt modifierade organismer (GMO) och inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Tillsatser såsom vitaminer, mineraler, antioxidanter och färgämnen ska ha naturligt ursprung eller vara så nära sin naturliga form som möjligt.

    I “Er fisk Sundt”? framkom att vissa producenter av fiskfoder t ex använder antioxidanten ethoxyqin vid framställningen av fodret. Foder till KRAV-godkända fiskar får inte innehålla ethoxyqin. Fodret som ges till KRAV-märkt odlad lax består till hälften av fiskrens och kasserad fisk, och den högre andelen av fiskrens och kasserad fisk i fodret till KRAV-märkt odlad lax är en av anledningarna till att sammansättningar av fettsyrorna omega 3 och omega 6 är bättre i ekologiskt odlad lax är än i konventionellt odlad (där proteinet till 70% kommer från vegetabilier och bara 30% från fiskrens och kasserad fisk).

    Måste man ha fiskekort i Vättern?

    Fiska i Vättern är fritt! Sveriges näst största och europas femte största sjö omfattas av det fria handredskapsfisket. Detta innebär att du får fiska med spö, pimpelspö och liknande redskap med lina och krok.Trollingfiske är tillåtet på allmänt vatten samt på enskilt vatten utanför så kallad öppen strand.

    Hur många rödingar får man ta upp i Vättern?

    I Vättern får under varje dygn fångas och behållas sammanlagt högst tre fiskar av arterna lax, röding och öring per fiskare. Därav får högst två fiskar vara röding.

    Hur fiskar man röding i Vättern?

    Svenskt sportfiskerekord hittar du här!

    Vättern har Sveriges största och värdefullaste bestånd av sydsvensk storröding. Rödingen är en glacialrelikt, d.v.s. en kvarleva från tiden då inlandsisen sakta retirerade från landet. Rödingen i Vättern leker i ett magnifikt skådespel under senhösten över grunda stenbottnar.

    1. Fisken har i Vättern potential att nå vikter upp till ca 10-12 kg, men det höga fisketrycket gör att mycket få fiskar blir så stora.
    2. Röding mellan 1-2 kg är vanliga i fångsten, men det fångas ett antal fiskar med vikter på 3-5 kg årligen.
    3. Den största inrapporterade rödingen i modern tid fångades i nät 1990 och vägde 11,2 kg! På sportfiskeredskap har rödingar på 6-7 kg registrerats.

    Sådana fångster är numera mycket ovanliga. Individer runt 70-80 cm längd och 6-7 kg vikt kan vara 10-16 år gamla eller ännu äldre. Även om rödingbeståndet i Vättern minskat historiskt har den negativa trenden brutits och en tydlig återhämtning har skett under senare år.

    Beståndet bedöms idag vara stabilt, men sårbart. Det finns goda chanser att fånga storröding med sportfiskeredskap. Rödingen är en av våra lynnigaste fiskar – storrödingen i Vättern är inget undantag! För att lyckas är fiskemetod, fiskedjup och betesval avgörande. Trollingfiske efter röding är den vanligaste och kanske “säkraste” sportfiskemetoden.

    En och annan röding fångas på spinnfiske från land, likaså pimpel fiskas det en del från båt. Under senare år har även det så kallade vertikalfisket efter röding ökat. Under den varmare delen av året uppehåller sig rödingen huvuddelen av tiden under det så kallade språngskiktet, varför fisket då bör inriktas på djup mellan ca 15-35 m.

    Under de kallare delarna av året rör sig rödingen även i de högre vatten lagren. Många hävdar att det är svårast att hitta och locka rödingen till hugg under våren – kanske främst beroende på att fisken oftast är mer “spridd” i vatten lagren p.g.a. den utjämnade vattentemperaturen vid denna årstid. För att kunna fiska på de djup som krävs används med fördel djupriggar, vars 3-6 kg tunga lod för ner betet till önskad nivå.

    En s.k. blänkelänga med 6-8 roterande större lockskedar fäst direkt i djuplodet är en bra tackling för att locka till sig rödingen. I en lin utlösare monterad ca 0,8-1 m ovanför blänkelängan / lodet fäster Du ditt bete, så att det hamnar ca 0,5 m bakom blänkelängans bakersta sked. Trollingfiske sommartid kan förutom röding även ge bonusfiskar som öring och lax (foto: Daniel Rydberg). Man kan även fiska med mindre blänkelängor eller s.k. dodgers fästade direkt i spölinan. Fördelen med den förstnämnda tacklingen är främst att det är roligare att drilla fisk som inte har en massa extra plåtbitar att släpa på, vilka i sig gör motstånd och förtar en del av känslan.

    Finns det räkor i Vättern?

    Även pungräkor (Mysis relicta) konkurrerar periodvis med siklöjorna om födan (se vidare i Årsskrift 2008). Det saknas dock kunskap om mängden pungräkor i Vättern över åren. Den tredje vanligt förekommande pelagiska bytesfisken är storspigg (figur 3). Arten förekommer nära ytan och bildar täta stim.

    Hur bred är Vättern på bredaste stället?

    Externa länkar –

    Wikimedia Commons har media som rör Vättern,

    Visa v • r Sveriges största sjöar

    table>

    Visa v • r Sveriges djupaste sjöar

    Finns det maneter i Vättern?

    “Sötvattensmaneter älskar värme” – Sötvattensbiologen Stefan Lundberg bekräftar att det verkligen är maneter – sötvattensmaneter, eller medusor som de också kallas, som simmar runt i sjön. – Det är mycket ovanligt att få se dem. Det finns endast spridda rapporter från lite här och där i Sverige.

    Finns det räkor i Vättern?

    Även pungräkor (Mysis relicta) konkurrerar periodvis med siklöjorna om födan (se vidare i Årsskrift 2008). Det saknas dock kunskap om mängden pungräkor i Vättern över åren. Den tredje vanligt förekommande pelagiska bytesfisken är storspigg (figur 3). Arten förekommer nära ytan och bildar täta stim.

    Vilken fisk förknippas framförallt med Vättern?

    Stor sjö med varierande miljöer innebär och gädda är de vanligaste rovfiskarna i skärgårdsområdet.

    Vad lever i Vättern?

    I den fria vattenmassan pågår en stor del av livet i Vättern – Vätterns öppna vattenmassa, utanför strandzonen och ovanför bottenzonen, är stor och här lever flera olika fiskarter. Du hittar bland annat bytesfiskarna nors, siklöja och storspigg samt rovfiskarna röding, sik, öring och lax,

    De vuxna fiskarna lever sina liv i den fria vattenmassan. Mindre arter, som planktonätande siklöja, nors, storspigg och unga sikar simmar i stora stim, vilket skyddar dem mot rovfiskar. Den största naturliga rovfisken i Vätterns öppna vatten är rödingen. Laxen kan bli ännu större, men den räknas inte som naturlig i Vättern då den inte kan fortplanta sig där.

    När det är dags att leka (fortplanta sig) söker många av fiskarterna upp grundare områden där de lägger sin rom. Öringen behöver rinnande vatten med fint grus på botten i Vätterns tillflöden. Rödingen leker på grundare områden i sjön. Ett par exemplar av Nitella och Chara. Foto: Roland Bengtsson.

    Hur fiskar man röding i Vättern?

    Svenskt sportfiskerekord hittar du här!

    Vättern har Sveriges största och värdefullaste bestånd av sydsvensk storröding. Rödingen är en glacialrelikt, d.v.s. en kvarleva från tiden då inlandsisen sakta retirerade från landet. Rödingen i Vättern leker i ett magnifikt skådespel under senhösten över grunda stenbottnar.

    1. Fisken har i Vättern potential att nå vikter upp till ca 10-12 kg, men det höga fisketrycket gör att mycket få fiskar blir så stora.
    2. Röding mellan 1-2 kg är vanliga i fångsten, men det fångas ett antal fiskar med vikter på 3-5 kg årligen.
    3. Den största inrapporterade rödingen i modern tid fångades i nät 1990 och vägde 11,2 kg! På sportfiskeredskap har rödingar på 6-7 kg registrerats.

    Sådana fångster är numera mycket ovanliga. Individer runt 70-80 cm längd och 6-7 kg vikt kan vara 10-16 år gamla eller ännu äldre. Även om rödingbeståndet i Vättern minskat historiskt har den negativa trenden brutits och en tydlig återhämtning har skett under senare år.

    1. Beståndet bedöms idag vara stabilt, men sårbart.
    2. Det finns goda chanser att fånga storröding med sportfiskeredskap.
    3. Rödingen är en av våra lynnigaste fiskar – storrödingen i Vättern är inget undantag! För att lyckas är fiskemetod, fiskedjup och betesval avgörande.
    4. Trollingfiske efter röding är den vanligaste och kanske “säkraste” sportfiskemetoden.

    En och annan röding fångas på spinnfiske från land, likaså pimpel fiskas det en del från båt. Under senare år har även det så kallade vertikalfisket efter röding ökat. Under den varmare delen av året uppehåller sig rödingen huvuddelen av tiden under det så kallade språngskiktet, varför fisket då bör inriktas på djup mellan ca 15-35 m.

    Under de kallare delarna av året rör sig rödingen även i de högre vatten lagren. Många hävdar att det är svårast att hitta och locka rödingen till hugg under våren – kanske främst beroende på att fisken oftast är mer “spridd” i vatten lagren p.g.a. den utjämnade vattentemperaturen vid denna årstid. För att kunna fiska på de djup som krävs används med fördel djupriggar, vars 3-6 kg tunga lod för ner betet till önskad nivå.

    En s.k. blänkelänga med 6-8 roterande större lockskedar fäst direkt i djuplodet är en bra tackling för att locka till sig rödingen. I en lin utlösare monterad ca 0,8-1 m ovanför blänkelängan / lodet fäster Du ditt bete, så att det hamnar ca 0,5 m bakom blänkelängans bakersta sked. Trollingfiske sommartid kan förutom röding även ge bonusfiskar som öring och lax (foto: Daniel Rydberg). Man kan även fiska med mindre blänkelängor eller s.k. dodgers fästade direkt i spölinan. Fördelen med den förstnämnda tacklingen är främst att det är roligare att drilla fisk som inte har en massa extra plåtbitar att släpa på, vilka i sig gör motstånd och förtar en del av känslan.

Adblock
detector